I HUVET PÅ EN KATT: Ute på vift..

 Jag och syrran är ju innekatter, och det är nog lika bra det, för eftersom vi är så nyfikna av oss, så skulle vi nog hamna i en massa trubbel om vi begav oss ut på egen hand utanför ytterdörren. Det hände faktiskt en gång förra sommaren, att vi fick smaka på utelivet lite, men bara en kort stund och så pass länge att jag fattade att det var mycket tryggare inomhus.

Husse och matte höll på i trädgården med trädgårdsarbete, och sprang ut och in hela tiden, och av någon oanad anledning så gled plötsligt ytterdörren upp..mitt framför mina ögon och min mycket nyfikna nos.
De hade glömt att stänga igen den, helt enkelt.

Först tog jag ett steg ut, och blev stående på tröskeln en stund, för ljusskenet som mötte mig var så fruktansvärt starkt att jag blev tveksam om jag verkligen skulle gå ut eller inte. Bakom mig stod syrran och var lika nyfiken hon, men hon väntade förstås på att jag skulle morska upp mig och våga springa ut före henne. Jag är ju äldst. Ett helt år.
Vi smög oss så småningom ut, och dofterna som mötte oss var något helt annat än de bekanta inomhus.
Helt andra ljud än de vanliga fyllde våra öron, och lite skräckinjagande var det nog när en och annan bil for förbi precis vid tomtgränsen. Vi gömde oss i en buske, och där låg vi sedan och lurade i flera minuter innan vi vågade oss vidare runt husknuten, där vi hörde våra människors bekanta röster.

Min matte har efteråt berättat att hon hade lyft blicken från arbetet i trädgården och utbrustit att "Åh, vilken vacker katt som springer över tomten!". När hon sedan upptäckte att en cremefärgad något mindre katt följde den första i hasorna, så blev det liv i luckan, och båda mina människor började jaga oss för att om möjligt kunna fånga in oss och återbörda oss till tryggheten inomhus.
Det gick väl sådär, men eftersom vi blev så livrädda, så tog vi samma väg tillbaka och slank in genom samma dörr som vi hade kommit ut.
Husse blev alldeles skräckslagen, men drog en suck av lättnad när han förstod att vi var inne igen och han kunde stänga dörren ordentligt om oss.
Vi gör nog ingen mera tur utomhus.
Det är mycket bättre att sitta och titta ut genom ett nät och veta att inga fåglar, bilar eller illvilliga människor för den delen kommer åt oss och vill göra oss illa.
Livet är bra härligt!
Miau!